INTERVJU: ETT LIV I RÖRELSE

Bilens fantastiska resa genom 1900-talet – till en ny mobilitet

INTERVJU: JOSEFINE KLATT OCH HENDRIK LAKEBERG

NORMAN FOSTERS banbrytande byggnader sätter sin prägel på städer i hela världen. Hans visioner inom arkitekturen påverkar våra liv i hög grad – och nu är den kreative tungviktaren aktuell som en av curatorerna bakom utställningen ”Motion. Autos, Art, Architecture” på legendariska Guggenheim-museet i Bilbao.

Du visar bland annat verk ur Mercedes-Benz Art Collection. I utställningens entré hänger till exempel tre konstverk ur Andy Warhols serie ”Cars”. Vilken historia vill du berätta med dessa verk?

  • Norman :

    De är exempel på hur dessa otroliga maskiner kan uppfattas av olika konstnärer. Jag ville föra samman olika åsikter, röster och bilder och blanda dem på ett okonventionellt sätt, för i vanliga fall brukar man inte precis hänga en målning intill ett fotografi. Vi tar oss friheten att ha en mindre konventionell inställning för att på så sätt förtydliga bestämda åsikter eller relationer till de fordon som finns i närheten. Vi låter oss inte begränsas. De vanliga konventionerna för hur utställningar brukar utformas är inte så viktiga för oss. Vi utnyttjar även utställningslokalerna för att lyfta fram Frank Gehrys byggnad på rätt sätt. Vi vill inte ha något som åtskiljer och inte sätta upp några skiljeväggar. Och i det sista utställningsrummet försöker vi få med en yngre generation och deras åsikter genom att låta studenter få sista ordet. Därför har Norman Foster Foundation bjudit in de 16 ledande design- och ingenjörshögskolorna i världen och låter dem presentera sina visioner kring framtidens mobilitet.

Hur har uppfattningen om bilen förändrats de senaste årtiondena?

  • Norman :

    I början av 1900-talet sågs bilen som hälsosam. Städerna översvämmades av hästskit, döda djur, sjukdomar och stank. Bilen gjorde städerna vackrare och renare till att börja med. I dag ses den av många som en illvillig marodör. Men kanske återföds den snart i ny skepnad? Ni kanske minns att månbilen, som 1971 blev det första fordonet på månen, sågs som revolutionerande på grund av sin eldrift. Men på utställningen ser vi en bil från år 1900 med samma koncept. I dag förbereder vi långsamt våra fordon för autonom körning. Men det är inte heller någon ny idé. Det finns bilder av autonoma fordon på utställningen – en familj i början på 1950-talet sitter vid ett runt bord och spelar spel medan deras bil kör av sig själv på motorvägen. Visionen fanns redan då.

Banner

Foto: Nigel Young/Foster + Partners, picture-alliance/dpa/Arno Burgi

BERLIN

Den ikoniska kupolen på riksdagshuset blev klar 1999. Den tyska förbundsdagens historiska byggnad byggdes då ut med moderna byggkomponenter. Foster betonade byggnadens betydelse som demokratiskt forum. Han arbetade dessutom för ett aktivt miljöskydd och för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Trots det tunga höljet sprider sig nu ljus och transparens genom byggnaden.

Hur ser du på framtidens mobilitet?

  • Norman :

    Jag tror att många av de traditionella bilföretagen i dag måste reagera på aktuella trender, till exempel på trenden med mobilitet som tjänst. Yngre generationer är mindre intresserade av att äga en egen bil och mer intresserade av samåkningsmöjligheter. Men jag tror inte att bilen försvinner helt. Jag tror att den kommer förvandlas till något som går att känna igen, men där den inte längre ser ut som vi är vana vid. När städerna blir renare, tystare och mer fotgängarvänliga, kommer det att finnas färre bilar i rörelse kontinuerligt. De trafiktäta rusningstiderna som vi tagit för givna skulle då kunna höra till det förflutna. Covid har enligt min mening inte ändrat något utan bara påskyndat och förstärkt trender som redan fanns där innan pandemin bröt ut. Jag tror alltså att vi borde bygga en bro mellan de två världarna – förbränningsmotorns och elmotorns värld – medan vi rör oss mot autonom körning. I dag kanske en del säger: ”Autonom körning låter tråkigt.” Men jag tror att folk kommer att blicka tillbaka och säga: ”Otroligt, folk åkte omkring med en rund sak i händerna samtidigt som de kontrollerade farten med fötterna. De krockade, fick ibland hämtas med ambulans och var tvungna att försäkra sig eftersom trafiken var farlig.”

"Man hoppas att det inte är för mycket trafik, för när man växlar vill man kunna njuta av prestationstopparna. Bilen kräver en viss respekt under körningen. En av de största fördelarna med det här fordonet tycker jag är dess rötter i racersporten. Det är ett nöje att äga och köra ett sådant fordon", säger Norman Foster om kärleken till sin egen 300 SL."
Banner

Till utställningen rekvirerade du också den första bilen från Mercedes-Benz och en silkscreentavla ur Mercedes-Benz Art Collection som visar både 300 SL och enbart dess rörram. Du äger också en 300 SL själv. Vad är det du tycker är så intressant med denna bil?

  • Norman :

    Ja, det uppstår en vacker dialog mellan kopian av det första Benz-fordonet och Warhols avbildning, som vi precis pratade om. När det gäller 300 SL så äger jag själv en här i Sankt Moritz, och det fanns många skäl till att jag köpte den. Modellen 300 SL var ett unikt genombrott när det gäller dess ”Space Frame” med tredimensionell struktur och lätta rörkopplingar. Vi visar en samling fotografier bredvid just den här lättviktsramen. De berättar historien bakom måsvingedörrarnas tillkomst, en gestaltningsmässig respons på ramens djup.

”Ingen annan uppfinning har varit så befriande för individen och samtidigt förändrat landskapet så i grunden”

För många har bilen samma status som en skulptur. Även om vi antar att vi inte längre kommer äga några bilar i framtiden, så kommer de fortfarande att vara spännande och intressanta?

  • Norman :

    Som uttalad bilnörd hoppas jag uppriktigt att du har rätt i att bilen förblir attraktiv för den yngre generationen. När man går genom denna utställning kan man konstatera att det finns många originella tolkningar av vad som är möjligt att göra med fyra hjul, en motor och ett chassi. Särskilt på 1950-talet rådde en otrolig kreativitetsboom och en massa mycket små fordon kom ut på marknaden. Det som utställningen inte visar eller släpper fram är nutiden, och på så sätt får studenterna i det sista utställningsrummet möjlighet att ta ett språng in i framtiden. Som cyniker kanske man skulle säga att det är mycket svårt i dag att se avgörande skillnader mellan de olika märkena, vilket kan bero på internationella föreskrifter och normer beträffande hälsa och säkerhet. Den optimistiska förhoppningen är att de enskilda märkenas eller tillverkarnas personlighet återupptäcks. Om jag skulle byta yrke och kunde ta på mig rollen som bildesigner, skulle jag nog försöka övertyga biltillverkarnas styrelser om att de skulle vinna mycket på att deras bilar inte såg likadana ut som konkurrenternas. Även om det i dag naturligtvis finns skillnader mellan märkena så överväger ändå likheterna.

Vad tycker du är roligast när du är ute och kör med din 300 SL?

  • Norman :

    Hm, jag njuter av den lilla frustrationen över ventilationen [skratt]. Men det är bara en liten nackdel när man åker i detta vackra och mogna fordon. Man hoppas på att det inte är för mycket trafik. För när man växlar vill man kunna njuta av prestationstopparna. Bilen kräver en viss respekt under körningen. En av de största fördelarna med det här fordonet tycker jag är dess rötter i racersporten. Det är ett nöje att äga och köra ett sådant fordon.

Mer information om den fascinerande bredden i Norman Fosters arbete, hans olika projekt samt utställningen ”Motion. Autos, Art, Architecture” finns på: normanfosterfoundation.org

Banner

Foto: © R. Hamilton. All Rights Reserved/VG Bild-Kunst, Bonn 2022 , Nigel Young/Foster + Partners

KÖPENHAMN

Med Copenhagen Towers har Norman Foster gjort ett viktigt bidrag till stadens utveckling: Byggnadskomplexet består av ett 22 våningar högt kontorstorn och en lägre byggnad som är sammankopplade genom ett atrium. Projektets tyngdpunkt låg på att skapa en framstegsinriktad, kreativ arbetsplats som uppfyller de strängaste miljökraven.

”En bil har arkitekturens alla kännetecken förutom att den är mobil. Den rör sig, förflyttar sin position och färdas genom rummet”

Banner

Foto: © R. Hamilton. All Rights Reserved/VG Bild-Kunst, Bonn 2022 , Nigel Young/Foster + Partners

LONDON

Byggnaden The Gherkin är ett unikt tillskott till stadens silhuett. Den är 41 våningar hög och erbjuder 46 400 kvadratmeter nettokontorsyta samt nyskapade atrier för att förbättra den naturliga luftcirkulationen. Från hallen längst upp har man en fantastisk 360-graders panoramautsikt över den brittiska huvudstaden.