Mercedes-Benz Vision One-Eleven: Framtidens bildesign

Det sägs att skönheten ligger i betraktarens öga. Och det är naturligtvis helt rätt: vad vi tycker är vackert är helt individuellt, baserat på personliga erfarenheter, den väg vi har valt i livet och vår kulturella miljö. Det räcker med att titta på familjefoton från 1970- eller 1980-talen – utsvängda jeans, ylletröjor, överdimensionerade glasögon, enorma axelvaddar och fönade frisyrer – för att det ska bli uppenbart i vilken utsträckning vår uppfattning om estetik har förändrats. Och det gäller inte bara när man tittar i gamla fotoalbum. En Mercedes-Benz ser annorlunda ut idag jämfört med modellerna för 10, 20 eller 50 år sedan. Hur förändras vår uppfattning om skönhet? Vad påverkar betraktarens öga? En sak är säker: även om vi styrs av det som påverkar oss personligen så sker påverkan aldrig i ett vakuum. Vi ser det som omger oss och därigenom revideras vår smak ständigt.

Ny teknik inspirerar ofta till estetiska förändringar. Den ställer andra krav på designen och öppnar upp för nya möjligheter. Mercedes-Benz Vision One-Eleven är ett bra exempel på just detta. Den strömlinjeformade karossen och den lounge-liknande interiören, planerad för att kunna anpassas till kommande framsteg inom automatiserad körning, representerar sökandet efter framtidens idealiska mobilitet. Elektriska varianter av EQ-modellerna har å andra sidan varit i serieproduktion sedan länge. Teamet under ledning av Gorden Wagener, designchef på Mercedes-Benz, uppfann ett helt nytt utseende för dem, vilket också syns tydligt i Vision One-Eleven: den distinkta designen med en enda mjuk båglinje som sträcker sig längs bilens hela sida. I stället för den tredelade konstruktionen kännetecknas den helt eldrivna premiumsedanmodellen av ett formspråk där en enda båge smälter samman bilens sida till en sömlös enhet. Denna design fungerar som ambassadör för en ny era, där Mercedes-Benz ser välbekant ut men också annorlunda på ett lockande och unikt sätt.

Så det vi kallar inspirerad design idag kanske inte går att skilja från vad det skulle ha varit för 50 år sedan. Detsamma gäller vår uppfattning om vad som är vackert. Den har förändrats snabbare än någonsin tidigare under de senaste åren, till stor del på grund av Instagram och andra sociala medieplattformar. Människor över hela världen kan visa upp hur de bor, hur de klär sig, hur de lever sina dagliga liv – i realtid och mer eller mindre ofiltrerat. Den omedelbarhet som de sociala nätverken bygger på har fört människor i hela världen närmare varandra, och har urholkat sedan länge etablerade mönster för vad som en gång ansågs vackert. Influerare och samarbeten med varumärken har bidragit till detta. Influerare anses vara äkta och kan påverka sina communities. Många av deras följare litar nästan blint på dem. Deras stil formar tidsandan och utmanar tidigare definierade gränser för skönhet. Det är inte längre bara reklamkampanjer som avgör hur ett varumärke uppfattas, och det förändrar vårt sätt att se på dem radikalt.

Vad som anses vara vackert har blivit mer och mer relativt, mer och mer individuellt, helt enkelt på grund av det stora antalet influerare. De bor i Asien, USA, Sydamerika och Europa. De är människor med en passion för mode, men för det mesta är de inte modeller. Dessutom har influerare börjat kräva mer mångfald på eget initiativ och på grund av sina följare. Till exempel fler icke-vita formgivare på stora modefirmor. Kläder som ser bra ut även på dem som inte har en ”perfekt” kropp. Till skillnad från produkter är perfektion naturligtvis relativt när det gäller människor. Och skönheten är individuell.

Lyxmodet var tidigt ute med att fånga upp mångfaldstrenden och gick i bräschen för att driva den framåt. Att möta människor på deras nivå och i samklang med deras kulturella sedvänjor har gjort varumärkena mer autentiska, mer sympatiska och mer åtråvärda. Som ett resultat av detta befolkas idag många varumärkens reklamkampanjer av huvudpersoner och modeller som är mer varierade än någonsin när det gäller kroppsform, ålder och ursprung.

Men skönhet är inte bara en produkt av tidsandan.  Än idag gäller principer som står över alla trender: det gyllene snittet, de makalösa marmorstatyerna från den grekiska antiken, och även om arkitekturen har utvecklats i detaljuttrycket respekteras fortfarande de till synes eviga lagarna om harmoni och proportioner. Det är ingen slump att de flesta bilar har proportioner som följer det gyllene snittet: fönsterlinjen delar upp de flesta fordon enligt förhållandet en tredjedel till två tredjedelar. Och idealet om ett föremåls felfrihet, eleganta ytor och sofistikerade material gäller lika mycket antikens marmorstatyer som den skulpturala formen hos EQS.

För samtidigt som det mänskliga skönhetsidealet har blivit alltmer varierat och därmed också mer ”mänskligt”, utformas produkterna alltmer enligt minimalismens principer. Ett exempel på detta är den minimalistiska känslan hos många mobiltelefoner som tilltalar våra sinnen – precis som Mercedes-Benz Hyperscreen, vars glasyta inte bara ser elegant ut utan också har en sensuell kvalitet och är behaglig att vidröra. Att styra funktionerna i en Mercedes-Benz ska ju kännas så bekvämt som möjligt.

Och en sak förenar oss alla: behovet av att omge oss med vackra saker och att berikas av deras funktionalitet och extraordinära design. Mercedes-Benz formspråk grundat på sinnlig klarhet är känt och kan förstås över hela världen. Därför tar företaget hänsyn till behoven på alla globala marknader i sitt utvecklingsarbete. Olika kulturer hyllar olika egenskaper hos en produkt, men den ska ändå uppskattas över alla nationsgränser. Att lyckas med detta är den verkliga utmaningen för Mercedes-Benz. För vår uppfattning om skönhet formas i slutändan genom en dialog mellan historia och nutid, mellan tradition och innovation, mellan individ och samhälle. Återigen framträder den underliggande sanningen: att skönheten ligger i betraktarens öga. Och i skapelser som Vision One-Eleven, som definierar morgondagens automobila skönhet redan idag.