Längs kusten i en Marco Polo

Det blev sent igår kväll, så vi är fortfarande lite trötta när vi sätter oss i vår Marco Polo. Några punkter på listan med förberedelser inför den tre dagar långa resan var fortfarande inte avbockade, och dessutom var vi lite uppspelta av alla förväntningar. Det var svårt att somna. För att vara fria och oberoende på vårt äventyr har vi packat vår Marco Polo full med allt vi kommer att behöva: kläder, mat, vatten, köksutrustning, sängkläder och naturligtvis fotoutrustning.

Noggranna förberedelser är halva nöjet när man ska ut och resa, men vi har beslutat att vi ska vara flexibla under resans gång och inte ha för detaljerade planer. Det skapar en ovisshet som vi tycker ger oss en maximal frihetskänsla. Men en sak är vi säkra på: I dag lämnar vi Barcelona och kör norrut längs den katalanska kusten. Nu tänker vi bara på resan och lämnar stressen i Barcelona och det hektiska gatulivet bakom oss.

Vi kör en slingrande väg längs kusten. Så småningom kommer vi in bland klippor där utsikten får oss att tappa andan. Vi blir tvungna att stanna till flera gånger för att njuta av skådespelet. Vi känner havsbrisen i håret och solen värmer skönt. Vi andas djupt och insuper doften av havet – en skön känsla. Vi fortsätter nästan motvilligt vår resa och håller utkik efter ett lämpligt ställe att slå läger på för natten. Efter ett tag upptäcker vi en undangömd plats i Begur. Campingplatser är inget för oss. Vi vill vara lika fria som på en segelbåt: bara vi två och den storslagna naturen.

Vi hittar en liten markplätt mellan två höga tallar som blir perfekt för vår Marco Polo. När vi har parkerat campingbilen tar vi en kvällspromenad och kommer till en klippa med hänförande utsikt mot havet. Camí de Ronda är en smal väg längs Kataloniens kust från norr till söder, och den fortsätter ännu längre söderut. När vi kommer tillbaka till bilen är det nästan mörkt och vi är hungriga. En snabb sallad och en omelett får räcka som kvällsmat. Vi fäller upp campingbilens tak och vår bädd för natten. Det går snabbt och lätt, och så kan vi njuta av vår första natt i bilens hemtrevliga kupé.

Vi vaknar tidigt för att uppleva soluppgången, men till vår besvikelse är det en mulen morgon. Alltså sover vi lite till, och när vi slutligen stiger upp är himlen klar och solen värmer den kyliga luften. Efter frukosten går vi ut i naturen. Vi njuter av värmen på huden och blickar ut över havet. Måsarna glider på utbredda vingar över vågor som slår in över klipporna.

Vart ska vi köra i dag? När vi gör upp en preliminär plan för dagen vet vi egentligen bara att vi ska fortsätta norrut. Från ett tidigare besök i Katalonien minns vi en underbar liten havsvik, Sa Tuna, i kommunen Begur. Vi packar ihop våra saker och ger oss iväg. Det är tidigt på dagen och vi ser inte många människor. Det lilla samhället är lika vackert som vi minns det: små vita hus med utsikt över blågrönt, kristallklart vatten. Helst skulle vi vilja hoppa i och ta ett dopp med detsamma. Ett par charmiga restauranger med terrasser framför lockar oss, men innan vi tar lunchrast vill vi känna att vi har förtjänat den. Alltså tar vi en promenad och tänker att det här måste vara en av världens vackraste platser.

Vi är verkligen lyckligt lottade som bor så nära denna plats, som inte ligger långt från vår hemstad Barcelona. Promenaden genom Sa Tuna bekräftar ännu en gång att det alltid lönar sig att utforska undangömda pärlor i sina egna hemtrakter. Efter en efterlängtad lunch och en kort paus promenerar vi längre söderut för att njuta av de solvarma klipporna och den vackra utsikten mot Sa Tuna. Vi känner att vi har hittat ett litet himmelrike på jorden och vill utforska det vidare. Det är dags att fortsätta längs kusten till nästa samhälle. Vi vill inte köra alltför långt och styr därför kosan mot Pals. På kvällen lyckas vi återigen hitta en vacker och säker plats där vi kan parkera för natten. Vi fäller upp taket, gör i ordning bädden och lagar ett lätt kvällsmål. Vi sätter oss framför vår Marco Polo och tittar på natthimlen som är översållad av blinkande stjärnor. Vi tänker tillbaka på dagens höjdpunkter, och snart är det dags att gå till sängs.

Klockan är 07:30. Vi hade ställt väckarklockan på ringning för att inte missa soluppgången, men när vi öppnar insynsskyddet i fönstret kan vi återigen konstatera att vi är omgivna av täta dimslöjor. Vi går ner till stranden och ser hur hav och himmel smälter samman. Horisonten går nästan inte att urskilja. Vi återvänder till vår Marco Polo och äter frukost, och vi beslutar att stanna på platsen ett litet tag för att få tid att skriva. Här finns ingen stress, lugnet är totalt.

Inget jäktar oss. Det känns ovant att kunna vara spontan och göra vad som faller oss in. Men till slut hinner verkligheten ifatt oss. I morgon kväll ska vi vara tillbaka i Barcelona. Det är dags att bryta upp.

Vi kommer fram sent till Cala s’Alguer, hittar en trevlig plats och lagar pasta. Efter maten tar vi en promenad och tittar på de gamla fiskarstugorna vid havet. Landskapet är ett av de vackraste landskapen i Katalonien och är absolut värt ett besök. Det här blir en av de sista stora upplevelserna från Costa Brava som vi tar med hem till Barcelona.

En sak är säker: Det kommer inte att dröja länge förrän vi ger oss ut igen. Det är så lätt. Vi bara sätter oss i vår Marco Polo, lämnar staden bakom oss, kopplar av och njuter av stillheten i naturen några dagar. Det kan vi verkligen rekommendera!