Välkommen till framtidens arbetsplats!

Föreställ dig att det är år 2043. 28 timmars arbetsvecka har just införts. Farhågor om minskad produktivitet har visat sig vara ogrundade och kompenseras genom att AI används inom alla sektorer. Symtomen på utbrändhet har minskat och undersökningar visar att de anställda har blivit betydligt mer nöjda med sina liv. Man kanske inte ens kallar det arbete längre, snarare ett kollegialt partnerskap med arbetsgivaren. Möten hålls virtuellt men är inte statiska på det sätt som de är i dag. I stället har vi hyperrealistiska möten på caféer i cyberrymden, eller tar en promenad tillsammans var som helst i världen. Det låter som science fiction, men kan mycket väl vara det nya normala i arbetslivet om 20 år.

En nyligen genomförd undersökning visar att 18 procent av arbetstagarna i Tyskland inte har någon känslomässig koppling till sin arbetsgivare, samtidigt som antalet anställda som känner engagemang och intresse för arbetet minskar. Hur har de senaste åren – och covid-pandemin – bidragit till denna trend?

Alexandra Levit, journalist, konsult och framtidsforskare, har skrivit mycket om framtidens arbete och hjälper individer och organisationer att hantera ett föränderligt arbetsliv för både arbetsgivare och arbetstagare: ”Varje gång det sker en större samhällsförändring, eller en stor händelse som får människor att omvärdera sina liv som helhet, tar de ett steg tillbaka och funderar på hur mycket av sin tid de tillbringar på jobbet. De frågar sig: Är det jag gör meningsfullt för mig, hjälper det mig att uppnå både mina yrkesmässiga mål och mina personliga mål som människa?”

Redan i slutet av 1970-talet började vi utmana traditionella arbetsmetoder, och i dag betonar allt fler vikten av självförverkligande, självbestämmande och ett balanserat förhållande mellan arbete och privatliv. Fokus ligger inte längre på produktivitet, utan på personlig utveckling, meningsfullhet och engagemang.

I många europeiska länder pågår just nu seriösa diskussioner om fyra dagars arbetsvecka. Idén är enkel: de anställda arbetar fyra dagar i veckan medan lönen och arbetsbelastningen förblir densamma. Nyligen visade sig ett stort försök – med över 60 företag och 3 300 anställda i Storbritannien – vara väldigt framgångsrikt. Produktiviteten förblev hög och resultaten visade att stress och sjukdomar minskade bland de anställda. Företag i Japan gör också försök med kortare arbetsveckor. Och tvärtom – ett förslag om ökat antal arbetstimmar i Sydkorea möttes av så stort motstånd från millenniegenerationen (födda mellan 1980 och 1995) och generation Z (födda mellan 1995 och 2010) att det helt enkelt fick dras tillbaka. Vad beror det på?

Generation Z har beskrivits som ”de anställda som vill ha allt hos rätt arbetsgivare”. Felix Zeltner, entreprenör och journalist, har samtalat med många människor ur Gen Z för sin forskning:

”De vill verkligen ha allt. En fantastisk arbetsplats, framgång, ett liv där de har tid över för sig själva. De strävar efter något som jag inte tror att min egen generation har lyckats med. Det gör mig väldigt optimistisk.”

På senare tid har även uttryck som ”quiet quitting” bidragit till diskussionen. Det är direkt kopplat till Gen Z:s krav och beskriver en attityd där anställda inte investerar mer tid och kraft i sitt arbete än vad som krävs. Trenden har spridits över hela världen via sociala medier, men experter varnar för att den kan misstolkas. Den betyder inte att människor är omotiverade, utan att de drar gränser för sitt eget bästa, gör prioriteringar och undviker överbelastning.

Måste vi vara på kontoret för att arbeta effektivt? Debatten är livlig efter pandemiåren och det kommer starka reaktioner från anställda som inte vill ge upp sin frihet, som tycker om att tillbringa extra tid med familjen och som vill ha ett mer välbalanserat liv.

När det kommer till kritan vill folk bara ha en bra dag på jobbet. Om det är på kontoret, på hemmakontoret – eller på tåget – spelar ingen roll. De vill ha trevliga arbetsplatser. Men även om färre arbetstimmar eller distansarbete kan vara bra för våra privatliv, löser det inte alla de problem vi har med själva arbetet. ”Under pandemin var det en faktor som blev väldigt påtaglig för många människor, och det var dåligt ledarskap. För när du sitter på ett virtuellt möte och det är dåligt förberett och utan struktur eller agenda, då märks det direkt. Mötesdeltagarna stänger av mentalt. De pratar i telefon, de svarar på mejl, men de lyssnar inte”, säger Zeltner.

Många anställda gillar distansarbete. Men distansmöten? De är mindre populära. Och det kan ge en fingervisning om varför många anställda har blivit så missnöjda med sitt arbete under de senaste åren. ”Den icke-verbala delen utgör ungefär 90 procent av interaktionen mellan människor. När vi pratar på distans går vi miste om det mesta av upplevelsen eftersom vi inte befinner oss i samma rum. Det är därför jag personligen tror att det fysiska mötet alltid kommer att vara det mest effektiva och relevanta”, säger Felix Zeltner.

Man kan lugnt säga att kroppsspråket är nyckeln. Utan en persons fysiska energi känns interaktioner mindre naturliga. Men tänk om det fanns ett sätt att göra den virtuella världen mer verklighetsnära och interaktionen mer verklig? Skulle det göra vårt arbete bättre?

När Alexandra Levit får frågan om hur hon föreställer sig en typisk arbetsdag 15 år in i framtiden, tar hon upp ett område som är mer kopplat till det virtuella än något annat: ”Jag tror att vi kommer att arbeta mest i metaversum, en virtuell värld med simuleringar som får den att kännas som den verkliga världen. Metaversum kommer att vara en värld precis som vår och jag tror att vi kommer att växla mellan dem.”

Felix Zeltner ser också en framtid där virtuella möten är mycket mer än vad vi är vana vid i dag, nämligen att titta på varandra på en platt skärm. Enligt Zeltner skulle vi kunna ha möten på ett litet café i Paris eller sitta tillsammans vid en brasa på en strand i Kalifornien: ”Vi skulle dela samma plats och samma upplevelse och inte vara uppdelade i två separata rutor, som vi är i ett Zoom-samtal eller under ett Teams-möte. Efteråt minns vi mötet starkare eftersom vi faktiskt umgicks runt en brasa”, avslutar han.

Denna text bygger på det femte avsnittet av vår Mercedes-Benz podcast, Future Dimensions, som handlar om visioner av framtidens värld. Vill du höra mer om Alexandra Levits och Felix Zeltners insikter om det framtida arbetslivet? Skanna QR-koden och lyssna på avsnittet nu!

mb4.me/Podcast