Helelektriska G-Klass: Stronger Than Time

Med intelligent estetik kan design, form, typografi och arkitektur ges evigt liv.

Det som en gång var djärvt och radikalt har alla möjligheter att bli tidlöst – och ibland till och med legendariskt. Vi låter två tidlösa klassiker mötas och besöker kvarteren runt Weissenhof-museet – sedan 2016 klassad som världsarv av Unesco – i en ikonisk G-Klass.

Weissenhofsiedlung är beläget högt uppe på berget Killesberg med Stuttgart som breder ut sig mot dalen nedanför. Vi parkerar vår klarblå G 580 med EQ-teknik vid vägkanten. Sikten är utmärkt denna varma sommardag. I horisonten reser sig Mercedes-Benz Museum ur det urbana landskapet. Tittar man lite västerut syns vinodlingarnas symmetriska linjer som ritar mönster på kullarna. Weissenhof-museet, med baksidan mot dalen, tornar upp sig mot den blå himlen framför oss. Vid en första anblick är byggnaden ganska oansenlig, precis som många nya byggnader nuförtiden: en putsad, vit fasad, strikta geometriska former och mer funktion än dekoration. Men vid en närmare titt framträder ur denna enkelhet en intelligent estetik som briljerar än i dag.

Banner

Banner

Integrerar konst med arkitektur och industridesign

2016 togs byggnaden upp på Unescos världsarvslista. Det som verkar nästan självklart i dag var helt banbrytande för många i början av 1900-talet. Så radikal var nämligen denna arkitektoniska stil vid den här tiden. Dagens Weissenhof-museum byggdes 1927 av Le Corbusier, som redan då var en berömd arkitekt. Huset var ett av 33 hus (varav tio förstördes i kriget) som byggdes för den internationella utställningen ”Die Wohnung”, som organiserades av Deutscher Werkbund. Detta var ett ekonomiskt och kulturellt förbund av konstnärer, arkitekter, entreprenörer och sakkunniga som strävade mot liknande mål som den mer välkända ”Bauhaus”-rörelsen. Werkbund fokuserade på det praktiska, medan Bauhaus främst var en teoretisk skola. Grundläggande idéer hos båda riktningarna var att integrera konst med arkitektur och industridesign.

Banner

Dreamteam av nytänkande pionjärer

Anja Krämer står på museets takterrass och låter blicken vandra över panoramavyn av staden. ”1927 öppnades en dörr till möjligheten att äntligen få på plats de reformer som många arkitekter bara kunde drömma om vid den här tiden,” förklarar chefen för Weissenhof-museet. Med Weissenhofsiedlung kunde staden Stuttgart, en industriell pionjär som även finansierade utställningen, förverkliga sina ambitioner om att främja avantgardistiskt bostadsbyggande. Och vilket team! Här byggde förutom Le Corbusier, Mies van der Rohe, Bauhaus-grundaren Walter Gropius och Jacobus Johannes Pieter Oud från det holländska kollektivet De Stijl, även välrenommerade arkitekter som Hans Scharoun, som senare ritade Berlinfilharmonikernas konserthall, och Peter Behrens, som anses vara pionjären för modern industridesign.

Sinnlig klarhet

Arkitekterna enades av en ny livsåskådning. Syftet var att reducera föremål till det allra nödvändigaste, och att framhäva deras klarhet och lätthet. Sammanfattningsvis de första trevande stegen mot vad vi i dag skulle kalla sömlöshet, och något som också är tydligt i Mercedes-Benz designfilosofi om sinnlig klarhet. Det återspeglas även hos G-Klass, vars design fortfarande är lika tidlös. Varumärket har inte förändrat modellens exteriör på 45 år. Och varför skulle man, när den fortfarande är så uppskattad? Det är ungefär samma sak med arkitekturen hos Weissenhofsiedlung och museet.

Banner

Bostadshus blev museum

Dagens Weissenhof-museum ritades av Le Corbusier, en av tidernas mest inflytelserika arkitekter, som bostadshus inför utställningen. Först 2002 fick Stuttgarts stad chansen att köpa tillbaka Le Corbusiers parhus för att senare öppna upp det för allmänheten som museum 2006. I dag är det en attraktion som lockar till sig besökare från världens alla hörn. Om du låter blicken vandra från byggnadens tak vidare till det omgivande grannskapet skymtar andra hus i samma stil fram mellan träden. I stället för traditionella tyska sadeltak är det platta tak som reser sig mot den blå himlen. Det påminner om att även om du befinner dig i ett typiskt tyskt bostadsområde, så ser saker och ting ganska annorlunda ut i just detta område.

Banner

"Det fanns en längtan efter förnyelse, en önskan om ett bättre liv och bättre levnadsförhållanden i framtiden."

Design bortom det teoretiska

En av frontfigurerna för Weissenhofsiedlung och för tiden generellt var Mies van der Rohe. Som utställningschef för ”Die Wohnung” valde han ut de 17 arkitekter som involverades i projektet, och drog därmed upp de kreativa riktlinjerna. Målet var att skapa ett forum för modernt tänkande och design som sträckte sig bortom det teoretiska. Tidens arkitektur präglades av utsmyckade fasader, interiörer med stuckaturer och möbler som skulle ge ett överdådigt intryck, men som allt fler uppfattade som alltför tunga. En reklamaffisch för utställningen illustrerar kontrasten. Den visar ett rustikt möblerat vardagsrum med stuckatur och tunga väggmålningar. En stark kontrast mot de minimalistiska, praktiska interiörerna som mötte besökarna när de kom dit.

Banner

Längtan efter förnyelse

På vår väg mot bostadsområdet tar vi en tillbakablick på Weissenhof-museet. Det finns en reklambild från Daimler-Benz från 1928, året då Weissenhofsiedlung öppnades. En ung kvinna poserar framför en av märkets roadstermodeller, och i bakgrunden syns Le Corbusier-husets moderna enkelhet. Fotot togs från exakt den plats där vi står nu. ”Det faktum att kvinnor fick köra bil överhuvudtaget var ingen självklarhet för befolkningen i stort på den här tiden,” har Anja Krämer precis förklarat. ”Huset representerade modernt boende i både funktionellt och estetiskt perspektiv, precis som bilen. Bilden visar förstås upp ett visst socialt välstånd som hade uppnåtts vid tiden. Det fanns en längtan efter förnyelse, en önskan om ett bättre liv och bättre levnadsförhållanden i framtiden.”

"Som formgivare får vi alltid ny inspiration av Weissenhofsiedlung"
Banner

De två formgivarna är specialister på typografi. Deras typsnitt Weissenhof Grotesk används numera i hela världen. Med examen från Central Saint Martins College i London (Stefanie Schwarz) och Yale University i USA (Dirk Wachowiak) undervisar numera båda två på universitet. De driver även open2type, ett digitalt laboratorium för typsnitt. De har bott i Weissenhofsiedlung i 10 år och skulle inte vilja bo någon annanstans.

100-årsjubileum 2027

Vi glider fram genom området i vår eldrivna G 580, passerar husen ritade av Hans Scharoun och terrasshuset av Peter Behrens. Till skillnad från Le Corbusier-huset är de övriga husen i själva verket bebodda, så vi tar oss fram så tyst som möjligt, precis som andra besökare som strosar längs gatorna idag. Det tog lång tid innan områdets kulturella värde erkändes. Medvetenheten om dess briljans växte åter fram med tidens gång. För närvarande pågår ett noggrant renoveringsarbete i området. Målet är att det ska vara klart i tid för 100-årsjubileet 2027.

Engagerade grannar

Vi parkerar G-Klass på en parkeringsplats framför Mies van der Rohe-huset. Det är behagligt svalt i Weissenhof-ateljén inne i huset. Här ordnar engagerade invånare och andra frivilliga utställningar med unga konstnärer som arbetar med bostadsområdets kulturarv – eller idéerna som växte fram under uppbyggnaden. Stefanie Schwarz undervisar vid konsthögskolan ABK Stuttgart, som ligger bara ett stenkast bort. Hennes partner Dirk Wachowiak undervisar i typografi och företagsdesign vid Trier Universitet för tillämpad vetenskap. Tillsammans har de grundat open2type, ett slags forskningslaboratorium för typsnittsdesign.

Banner

Ett typsnitt inspirerat av området

Peter Behrens-huset har varit deras hem i nästan tio år. ”Vi älskar omgivningarna och arkitekturen, men även när utställningen öppnar. Vi har inga problem med att det går runt nyfikna människor i bostadsområdet,” säger Dirk Wachowiak. De tycker båda att platsen är kulturellt inspirerande, särskilt för deras konstnärliga arbete. ”Och så är platsen på sluttningarna ovanför Stuttgart, nära naturen, förstås idyllisk”, tillägger Stefanie Schwarz. De båda formgivarna har även tagit fram typsnittet Weissenhof Grotesk. Det används nu av det brittiska företaget South Western Railway och har en framträdande placering på Waterloo Station i London. Uppdraget att designa typsnittet kom från Indien. En före detta trainee på en designbyrå i Stuttgart och vid tidpunkten kollega till Dirk Wachowiak grundade en plattform för typsnitt i Indien, vilket blev en stor framgång. Med tiden i Stuttgart och Weissenhofsiedlung i tankarna gav han dem i uppdrag att designa ett typsnitt inspirerat av området. Resultatet blev enkla, smäckra bokstäver för att förmedla innehåll med tydlig klarhet.

Banner

Världskänd typograf

”Efter alla år älskar jag fortfarande att bo här och upptäcka nya perspektiv och detaljer. Som formgivare får vi alltid ny inspiration av Weissenhofsiedlung”, säger Stefanie Schwarz. Peter Behrens byggnad, även kallad terrasshuset, ritades för att ge alla hyresgäster tillgång till en uteplats och för att få nära kontakt med grannarna. ”Det är relativt kompakt som flerfamiljshus, men det är så väldesignat att du inte märker det”, tillägger Dirk Wachowiak. Även grannsämja är något som vårdas här. Många boende är väl medvetna om husens historiska betydelse och har valt att bo här. De bidrar till att vårda bostadsområdets arv och är engagerade i den ideella organisationen i ”Freunde der Weissenhofsiedlung e.V.” (Weissenhofsiedlungs vänner), som regelbundet ordnar utställningar i Weissenhof-ateljén. Det var en ren slump att Stefanie och Dirk fick en lägenhet Behrens-byggnaden. Men på något sätt var det också väldigt passande: Peter Behrens var inte bara en namnkunnig arkitekt utan även en stilskapande typograf, vilket märks i exempelvis logotypen för AEG Group. Behrens var bland de första i världen med att framställa en företagsbild med ett eget typsnitt. Därmed inspirerade han även utvecklingen av Mercedes-Benz klassiska typografi. Men Mercedes-Benz gick ett steg längre än AEG: från 1985 till 1989 var företaget ett av de första att anlita typografen Kurt Weidemann från Stuttgart för att designa ett eget typsnittssystem, Corporate A.S.E., för Mercedes-Benz. Detta bidrog till att göra varumärket unikt ur flera perspektiv.

Banner

Modet att vilja forma framtiden

Det har hunnit bli eftermiddag när vi lämnar bostadsområdet. Solen står fortfarande högt på himlen. Vi letar efter ett ställe där vi kan svalka oss och njuta av naturen. Vi kör till de omgivande vinodlingarna för att undkomma hettan och njuta av resan i eldrivna G-Klass. Vinodlingarnas symmetriska mönster är inte helt olika de tydliga linjerna hos husen i Weissenhofsiedlung: praktiska, men samtidigt vackra. De visar att vi människor är kreativa varelser som lämnar avtryck. Weissenhofsiedlung är ett enastående bra exempel på detta. Området representerar modet att vilja forma framtiden. Vad Mercedes-Benz gjorde med uppfinningen av bilen gjorde bostadsområdet för arkitekturen. Än i dag har många formgivare – och inte bara tyska – den tidens ideal och designspråk som ledstjärna. Detta syns hos en bil som G-Klass, som med sin tydliga, raka och praktiska design såg ut att vara hämtad direkt från Bauhaus-skolan. Slutsatsen? Det som en gång var djärvt och radikalt har alla möjligheter att bli tidlöst – och ibland till och med legendariskt.

Banner

Edition One

G-Klass med EQ-teknik är tillgänglig som begränsad EDITION ONE i fyra andra exteriörfärger, samt med den speciella kulören MANUFAKTUR South Sea Blue Magno (på bilden). Svarta fälgar och G-Klass dörrknoppar, blå bromsok fram och bak, blått designelement i stötfångarna och den nya designboxen bak är bara några av alla detaljer som gör den här bilen unik. Se mer på mb4.me/EditionOne